Dags att lägga ner
Riksteatern?
Var kan vi möta den nya scenkonsten?
Är det inom vården, på fängelser eller i
vanliga bostadsområden?
I Europa är Community Art ett sedan länge
välkänt begrepp, som innebär att skapa nya och oväntade möten mellan konst
och samhälle.
I Sverige saknar vi ännu de nödvändiga
nätverken för denna verksamhet. Här lever kulturen, och i synnerhet
scenkonsten, fortfarande till stor del i väl avgränsade, slutna rum.
En Community är ett begrepp som lanserats i IT åldern som står för både en
fysisk och en mental mötesplatsplats, på nätet. Vad är då Community Art.
I Försvenskad form
benämns Community Art oftast som Community Teater. Företeelsen definieras av
sina tre ingående dimensioner:
Ett konkret
exempel
på Community Teater tagit från en operafestival i Utrecht, Holland, där man
bl.a genomförde en halvtimmes lång nyskriven operaföreställning, från
loftgångarna i ett hyreshus, genom att sjunga en minuts opera per dörr – i
34 dörrar.
Förarbetet var
långt, alltifrån att knacka på hos folk och fråga om de ville ha en minuts
opera i sin hall, få 20 talet kompositörsstudenter att specialskriva ett
verk, en lokal mellanstadieskola att skriva sångtexter och så repetera med
professionell ensemble på 34 operasångare, en för varje dörr. Och de sociala
nätverken som skapades mellan hyresgästerna i loftgångarna är unika.
Teaterkritikerna
ställs också inför ny utmaningar. Konstnärlig kvalitet kontra sociala och
etiska aspekter?
Riksteatern
har uppmärksammat Community Teatern, som växer i både Amerika, Europa och
Asien, bl.a. genom att kalla till den första svenska konferens i ämnet 14-
16 mars i Lund och ett pilotprojekt i Botkyrka kommun.
Ett mindre lyckat
Community Teaterexperiment finns idag också på Örebro Länsteater.
Etiska krav
Community Teatern är en mötesplats
mellan professionella och icke professionella medverkande. Detta ställer nya
krav på teaterns öppenhet. Det handlar inte bara om att ge utan också om att
ta in. Community Teatern kräver dessutom kanske också kanske en ny sorts
regissörer/ledare som kan balansera konstnärliga krav med de sociala och
etiska dimensionerna som krävs för ett i alla delar gott resultat. Community
Art is slow.
Det unika med
företeelsen är den etiska aspekten, som från frigruppernas stora tid och
fram till idag, aldrig förut varit en del av den interna mål och
medeldiskussionen inom teatern.
Internet
En annan förutsättning är Internet. Idéer, lyckade projekt, misslyckade
satsningar, allt finns att tillgå och arbetsmetoden är sådan att projekten
skall kunna utvärderas i efterhand.
Community Teater
har visat sig vara ett mycket vasst verktyg både i integrations- och andra
sociala processer samt i tillväxthänseende. Förståelse för varandras
olikheter och kvaliteter uppmärksammas. Den är också en balans till
Mainstream kulturen, där våra Länsteatrar måste räknas in.
I Mostar,
Bosnien Hezegovina
jobbar man med ungdomar som sargats av kriget, både fysiskt men kanske
främst psykiskt. Unga människor som sett sin mor och systrar mördats eller
våldtas bearbetar sina upplevelser på scen, givetvis under kvalificerat
ledarskap.
Hur hanterar man
våldtäkter på scen, undrar vi. Föreställningarna spelas utan ord. -Hjärnan
kan ljuga, men aldrig kroppen säger Sead Djulic, regissör och teaterchef,
Youth Theatre of Mostar.
En ung flicka som
bevistat våldtäkter mot hela sin familj och sig själv, innan hennes mor
misshandlades till döden framför hennes ögon spelar en flicka som
tvångsmatas med frukt på scen, mer och mer frukt, hatet mot tvångsmataren
skärps, mer och mer frukt, obehaget sprider sig i salongen.
Vem är det då som
våldtar, skapar man inte mer hat mellan ”de två sidorna” undrar vi.
-Vem fienden är?, –
inte ”de andra”, man stred mot i kriget, utan döden, svarar Sead Djulic.
Konsensussverige
Sverige är förvisso ett konsensussamhälle, men som sådant måste man noga ta
vara på sina outsiders. Allt från Nobellpristagare, IKEA-grundare,
författare, regissörer och skådespelare, uppfinnare, musikanter m.fl. Allt
för att utveckla och vässa samhällsutvecklingen och ge medborgare tillit och
utvecklingsmöjligheter inom samhällets och näringslivets alla områden.
En utveckling av
Community Teatern blir en utveckling emot de allt stelare länsteatrarna med
stora produktionskrav i sina portföljer. De måste givetvis fortsätta att
finnas för att ge Mainstream-teater, eller som man i sammanhanget kan kalla
det Teater-teater till barn, ungdom och vuxna.
Community Teatern
är dock fullständigt gränslös och måste så förbli. Det ställer nya krav på
bidragsgivarna. Det bör kanske vara Regionerna som tar ansvar tillsammans
med Statens Kulturråd.
Lägg ner
Riksteatern
Var hittar man då pengar för att kunna arbeta brett med Community Teater i
alla Sveriges regioner. Jag tror att det är Riksteatern som måste stryka på
foten.
Det kan inte vara
rimligt att ha Riksteatern turnerande runt i samma regioner som
Länsteatrarna idag turnerar i med egna resurser och kvalitativa
teaterproduktioner.
Man bör kunna
fördela ut de delar av riksteaterns verksamhet, man anser skall finnas kvar,
på landets Länsteatrar. Forskning och utveckling bör läggas ut på
Länsteatrar för att öka kvalitet och nydaning. Teaterföreningarna måste
hanteras i särskild ordning. Turnéer av intressanta föreställningar,
producerade runt om i landet, måste givetvis även i fortsättningen få
turnéstöd mm mm.
Överskjutande medel
formeras till potter för landets regioner att satsa på sina egna Community
Teater projekt.
En sådan kraftfull
satsning kommer, förutom de konstnärliga, sociala och etiska effekterna
Community Teatern ger, att skapa en helt ny arbetsmarknad för kulturarbetare
och freelance artister. Denna nya mer dynamiska arbetsmarknad kommer
dessutom att kunna bli viktig för konstens utveckling och mångfald i hela
Sverige.

25.03.2008 |